Jag har så oerhört svårt att komma upp på morgonen men ibland måste man ju bara. I morse ringde klockan 06.45 och jag lyckades ta mig upp 07.36 och då var det brådis eftersom jag skulle åka 08.15. Hörde på radion (JA, jag lyssnar på radio) att trafiken flöt på som den skulle, men strax innan jag skulle åka pratade de om en olycka på Essingeleden. Givetvis kom jag 15 minuter försent. En resa som brukar ta 15 minuter tog exakt en timme. Jag har ju lite problem att hantera stress nuförtiden och jag trodde att hjärtat skulle slå sig ur bröstet på mig innan jag var framme. Läkaren var dock kolugn och bad mig dra tre djupa andetag när jag flåsade in i hennes rum. Hon var lika lugn under hela mötet. Sa att mina slemhinnor inte har återhämtat sig riktigt men att det tar tid. Hon sa: -Det har ju knappt gått ett år vilket du säkert tycker är jättelång tid, men i min värld är det ju inte det. Det var ganska skönt att höra henne säga det. Hon sa också att det inte är kört med mitt smak- och luktsinne men att det brukar gå lite snabbare i början och sedan ta ganska lång tid. Nu var ju mitt bättre i början, ja fram till sommaren ungefär, och sedan försvann det, men okej, jag ger inte upp än. Hon sa att så fort jag åt något så skulle jag försöka tänka på hur det skulle smaka för att få hjärnan att komma ihåg. Jag blev fortsatt sjukskriven på halvtid i mars och på heltid när jag ska till Sigtuna. Det var liksom inget snack, hon förstod. Det är som att alla jag har med att göra har mer förståelse än vad jag själv har. Alltid ska den ”duktiga flickan” in och skrika i mitt öra att ”nu borde du klara av det…det har ju gått så lång tid”. Jag måste försöka lära mig att inte lyssna på ”henne”, hon förstör för mig ibland. Jag måste acceptera att jag inte har den energin jag brukade ha och som jag vill ha och därför tror att jag har.
När jag kom ut från avdelningen var jag tvungen att sitta i tystnaden i bilen en stund och bara vara. Det är jobbigt det där med återbesöken.
Resten av dagen jobbade jag. Det är roligt att jobba mina timmar. Har så många roliga projekt på gång och många av mina kunder är sådana härliga människor. Jag får energi av det och av dem och just nu har jag fint flyt. Idag räckte energin till lite städning också. Bra att kunna gå in i helgen med städade och rena ytor.
Om någon förresten har börjat fundera på uppfinningar i form av sådant som får rinnande ögon att torka upp lite så har jag tänkt vidare. Kanske kan man hitta på några pads som man kan limma under ögonen och som fångar upp tårarna? ELLER, det här är min bästa idé, uppfinna en absorberande mascara som fångarnas dropparna och gör så att fransarna ser fylligare ut! Feel free att sno mina idéer och gå vidare med dem och bara kom på den tekniska lösningen. Finns ju en förmögenhet att tjäna här. Bara gör det!