Det har varit lite radioskugga här….eller sanningen är att jag är under isen just nu och har inte orkat skriva av den anledningen.
Jag pratar knappt med någon och jag gör absolut ingenting annat än väntar på att ASIH ska komma och koppla bort droppet på morgonen, sköljer min blödande näsa med koksalt och vatten, smörjer in ansiktet med kräm, torkar mina ständigt rinnande ögon och försöker få i mig mat. Det tar i princip hela dagen.
Jag tänkte, när strålningen var avklarad och över, att jag nog skulle klara mig från värre biverkningar. Förstår inte varför jag alltid ska leva i något slags förväntan i att jag alltid ska klara mig bättre än alla andra, när det aldrig är så. Snacka om att leva i förnekelse. Hur som helst, min aptit är helt borta nu, från att jag ju i alla fall kunde äta något litet tre gånger om dagen tidigare. Någon form av frukost brukar jag dock tvinga i mig, äggröra eller havregrynsgröt, men sedan brukar jag inte få i mig så mycket mer under resten av dagen. Inte ens vätska. På eftermiddagarna brukar jag få panik över att jag har ätit och druckit så lite, så då plockar jag fram mina sprutor och sprutar in lite vatten och eventuellt lite näringsdryck genom pegen. Det får mig att må illa dessvärre. Just nu tänker jag att min viktnedgång ju borde avstanna någon gång och landa. Droppet som jag får varje natt är på drygt 1000 kcal och jag ska tydligen äta minst 2100 kcal om dagen. Jag kommer som mest upp till 1400-1500 med droppet.
Det är så lustigt det där med maten. Jag har aldrig i hela mitt liv haft problem att äta. Inte när jag har varit sjuk och inte när jag har varit stressad eller ledsen och inte heller när jag skulle gifta mig och alla sa att jag skulle gå ner massor så att klänningen skulle bli för stor. Jag gick upp i vikt jag. Därför är det här tillståndet helt obegripligt för mig och jag hatar det innerligt. Jag funderar jättemycket på vad jag ska äta sedan när aptiten kommer tillbaka och jag hoppas innerligt att den kommer tillbaka och att jag också får tillbaka smaksinnet igen. Jag antar att mina barn också längtar efter den tiden, för så mycket halvfabrikat som de har fått äta de senaste veckorna har de inte ätit under hela deras sammanlagda liv tidigare.
Undrar förresten om droppet innehåller alla vitaminer som man behöver få i sig. Jag kommer knappt ihåg när jag åt frukt och grönt senast. Tänk om jag drabbas av skörbjugg ovanpå allt annat. Tappar man inte tänderna av det? Snyggt i så fall, fjunigt grått och glest 3 centimeters gubbhår uppe på hjässan och något mindre hår baktill, fyra strån ögonbryn över varje illrött öga, några få ögonfransar, elefanthud i fejset och noll tänder. Just ja, glömde min buckliga hud full med blåmärken på magen och på låren och mina otroligt långa snygga välformade naglar (alltid något).
Till alla som hör av sig och som jag inte svarar. Jag menar inget illa, jag orkar bara inte prata eller skriva. Jag uppskattar att ni hör av er och att ni bryr er om mig ska ni veta och jag kommer igen....vet bara inte när.